tiistai 9. helmikuuta 2010

Småpanik

Nu börjar det kännas lite som om paniken börjar krypa på. Vi flyttar alltså på lördag, jag har ännu en hel del kvar att packa. Dessutom måst ja komma ihåg adressförändringar till diverse ställen, fixa elkontrakt, fixa avfallshämtningen.. Fick ändå nu fixat städerska för att städa upp gamla lägenheten så den saken har jag nu "köpt mig ur" i alla fall.

Så börjar det bli super buzyt på jobbet. "to-do-listan" växer tre gånger snabbare än jag hinner avverka den. Men intressanta grejer är det på gång, och så märker jag igen att desto mer brått man har, desto effektivare och bättre jobbar jag...hmmm..åtminståne effektivare. Slutresultatet nog kanske lider en aning när det blir riktigt panik..

Har int hunnit sporta nåt på en vecka, och känner hur det börjar tära på mig, känner hur kroppen kräver att få svettas lite!

För att få lite mer att fundera på så börja vi kolla på ny bil dessutom. Vi behöver nu en som vi alla 6 sku rymmas i. Men en aning onödigt att börja fundera på det just nu!! Men jag märker att när jag börjar tänka på nåt så måste jag bara föra det från tanke till handling genast. Men nu satt vi det projektet på "paus" till efter flytten.

Har hållit på o diskuterat med dagvårdsmyndigheterna i stan angående den jobbiga situationen i Idas dagis. Där e några pojkar som e ovanligt bråkiga. De slår, sparkar, biter och t.om stryper de andra barnen jämnt o ständigt. Ida är helt tydligt rädd för dom! Har nu ringt o mailat till en massa folk och efter många om o men så har det nu lovats ens lite konkreta åtgärder...få se vad det blir av det hela. Idag igen hade hon en stor bula i pannan. För det första så berätta ingen anställd om det åt mig, utan Ida själv berätta att hon och en av dom här pojkarna hade varit ensamma (!!!) ute i ett förråd, där hade han sen skuffat henne så hon slog huvudet. Där fick hon sen gråta ensam en lång stund (?? hur lång??) tills pojken sen gick o sökte en vuxen! Hur kan barnen få vara utan övervakning?? Vad som helst kan ju hända. Jag skrev sen, igen, mail o berätta om även den här incidenten. Tänker nju meddela allt som händer! Och per mail så det är dokumenterat. Är så arg o knäckt o orolig för den här situationen!!

Det här blev ett synnerligen negativt inlägg, ush! Men ibland är det lite jobbigare stunder helt enkelt.

Ei kommentteja:

Lähetä kommentti