Akut motivationsbrist

Var igår på en "workshop" som Tekes ordnade. Där skulle det funderas på landets "topp-forskning" för de närmaste 5 åren inom temat "Smart City". När jag for därifrån kände jag mig helt knäckt! Samma snack som för 10 år sen.. så otroligt snäv bild av allt. Kortfattat, med en aning överdrift kanske var det så här:
Energi: det som behöver forskas kring är hur energibolagen skall kunna dra fjärrvärme till nya, energieffektiva bostadsområden. Fjärrvärme= det som det alltid varit förut, stort kraftverk varifrån värmen kuskas med rör. Punkt.
"Nollenergiområden" skall ses som områden där HUSEN inte behöver energi utifrån. Och, här kommer det bästa: på såvis kunde man göra det polititskt korrekt att planera bostadsområden ut i hepe-depe, dit man måste ta sig med privat bilar! Oh yeah! Det låter verkligt som noll-energi det där. En karl blev riktigt arg på mig när jag hade en del att påstå om det här.... Men nu vet vi då det, bilar använder inte energi, oukkei :)

"Älykäs liikennejärjestelmä" innefattar hur man kan lite bättra på nuvarande trafiksystem, framförallt privatbilismen! Angående allmänna kommunikationsmedel så kunde det handla om att t.ex få tidtabeller till sin kännykkä.. HALLOO!! J försökte ifrågasätta lite och föra fram att man borde ta ett steg tillbaka och se vad behovet egentligen är: behovet är för folk att ta sig från plats A till plats B inom en viss tid och med en viss flexibilitet. Vi borde fundera på att utveckla transportsystem som skulle svara på det här behovet mer effektivt än vad den egna bilen gör idag. Allmänna kommunikationsmedel kan vara annat än buss eller tåg. Till det här fick jag som svar att det är helt utopistiskt ... så okej, vi gör allt som vi alltid gjort det förut. Fine. Suck!

Så var det en massa mera som störde mig, men orkar int referera allt. Nu känns det som att det liksom int e nån poäng med att jobba på de här sakerna.. vi borde nu bara ta det lugnt och koncentrera oss på fjärrvärme och privatbilism. I och för sig e de ju enkelt, har ju gjort det senaste 50 åren... :) Men vad är poängen??

Hur månne jag löser den här akuta motivationsbristen nu?? Att läsa lokala dagstidningarna hjälper i alla fall inte, där tjafsas det dag ut o dag in om små detaljer om Majberget. Majberget som skulle vara så energieffektivt, jepp jepp. Byggkraven är byggbestämmelserna, och i.o.m att det kommer fjärrärme dit så betyder det att husen kan använda rätt så mycket energi enligt de nya bestämmelserna. Som tur är ändå fjärrvärmen i Borgå förnybar, men samma princip tillämpas ju också på andra orter där den inte är det. Men alla får i alla fall åka bil, ha sina 2 bilar på egen gård, och det är ju huvudsaken, eller va :)

Man o kvinna i olika kulturer + lite homosnack

Diskuterade igår med en lokal Zambiaan (heter det månne så??). Förutom jobbrelaterat så fick jag också höra en massa intressant om deras kultur. Dom har haft en snabb utveckling "mot det bättre" som han själv uttryckte det. Nu behöver man inte mera alltid betala för sin fru när man skall gifta sig, det förekommer nog ännu, men inte alltid. Det här har också lett till att mannen inte LIKA MYCKET anser frun vara hans egendom. Men lite nog ännu... Ett stort problem är tyvärr våldet i hemmen, att mannen misshandlar sin fru. Och frun "ger tillbaka" med att vägra ha sex! Detta tyckte sen min Zambianska vän att var oerhört! Man kan ju inte vägra sin man sex!!!! Jag påpekade att ganska sällan vill man väl ha sex med nån som slår en.... "hmm..tja, sant säkert..men ÄNDÅ!!...

Nu har det kommit en ny lag som säger att det är kriminellt att slå sin fru. Bra så! Och han sade att det faktiskt tas på allvar och straffen är rätt hårda. Problemet är dock att fruna sällan anmäler dom. "Det här låter faktiskt helt som Finland! Förtuom att hos oss är straffen inte så hårda.." svarade jag. Det gjorde honom konfuderad, han sa att alla finnar han har träffat (3 st :) ) har varit så super vänliga o trevliga och framförallt sociala!

Han frågade mig om det finns homosexuella i Finland :) "klart de finns, det finns det nog överallt i världen, mer eller mindre offentligt" svarade jag. Jag berättade också om att en av finalisterna i presidentvalet är homosexuell, till vilket han sa "What? So gay people have the right to vote??" Här är det olagligt att vara homosexuell, dödsstraff. I syd-afrika e det dock ok, och dom får också gifta sig där. Min Zambiska vän var mycket troende och förklara allt om hur gud skapade männsikan till man och kvinna och blabalabla.... jag sa sen att visst, så säger dom startkt troende, men det finns en massa männsikor som inte ser på saken så, homosexuella har funnits sen tidernas begynnelse och oberoende hur det nu egentligen är så ser ja inte point i att ta problem över vem folk ligger med, så länge det är på frivillig basis. Och att alla skall ha samma rättigheter. Det hela slutade med att han konstaterade att han önskar att Zambien sku bli mer tolerant, som Finland och att han hoppas att vår gay-presidentkandidat vinner :)

Det finns hopp för mänskligheten :)

Resa, träffa folk och Stiga med motor!

IGEN ett nytt försök att blåsa liv i min arma blogg! Jag är hopplös och borde väl förstå att ge upp..

Jag har just anlänt till Lusaka, Zambien. Är här på jobbresa, skall diskutera kommande projekt som handlar om att sätta igång bygg- och energisektorn här på ett hållbart sätt. Det hela konkretiseras hoppeligen under de här 3 dagarna här. Här e ca 25-30 grader varmt och lite mulet. Det är regnperiod nu, fräscht o skönt i luften o doftar gott. Och så härligt grönt överallt, inga snö alls :) Har ännu varit bara några timmar i landet och främst sett hotellets gym :)

Hade intressanta diskussioner på flygena, först var det en finne från Toivakka som var otroligt talför, jag hade tänkt läsa o jobba, men det blev ju int till något. Stackars arma man ville diskutera presidentvalet och berättade dessutom att han inte ännu bestämt sig, det blev då Pekka Haavisto marknadsföring halva vägen till London :)

Sen var det nästa flyg, London-Addis abeba, nattflyg. Breve mig satt en äldra britt, typ 70, och han först VAR pratglad. Huhu! Så det blev varken sett på film, läst, jobbat eller sovet. Till sist sa ja nog lite fräckt att sorry, men ja MÅST sova ens nån timme!! Han verka helt stött. Han berätta bl.a att han o hans fru hyr ut några hus och lägenheter på Lantzarote. O ja känner mig helt dum nu för att ja int fattat att man ju kan hyra en lägenhet/hus iställlet för dom eländiga hotellen när man reser! Speciellt om vi åker med alla barn sku det här vara ypperligt, när vi inte ryms i ett hotellrum! Så nåt bra fick ja ut av gubben :)

På tredje flyget var min granne till all lycka en indisk äldre dam som inte kunde ett ord engelska :) Men visst e de intressant att träffa folk ute i världen, tolka inte mig fel! Men kanske nån timme chit-chat sku räcka ändå :)

Före ja åkte iväg på lördan va vi i pulkabacken i Borgbacken med barnen. Dom berätta att de finns Stiga kälkar med MOTOR!! Alltså va sjukt! Barn (och vuxna också för den delen) rör ju sig helt för lite, pulkabacken e väl snart de enda stället barnen blir lite andfådda på, så att dom då sku åka upp för backen med motorisera pulka!! Nej huhu! Barnen tyckte det var en fin uppfinning :)

Säljer bilen

Har bestämt mig för att sälja min bil. Behovet av två bilar i vårt hushåll är så litet att det är ren idioti att betala för att ha två bilar. Och så är jag helt övertygad om att många av dessa "måste ha två bilar situationer" nog på nåt sätt går att lösa utan de två bilarna :)

Nu måste jag bara liksom ta tag i saken o faktiskt sälja den. Jobbigt. Måst först byta vindrutan (går på försäkringen). Sen måst den annonseras...uuuh. Och så borde båten besiktas, o registreras, o fixas försäkring till...o så måst den gamla båten flyttas till ett annat ställe. Jobbigt, jobbigt, jobbigt.

Ibland kan dessa små vardagliga grejerna bara kännas oöverkomligt jobbiga. Känns som om all min energi går åt till att fixa jobbet och grejs som har med barnen att göra, blir liksom int kvar energi över till nåt annat.

Läste idag gamla stans invånartidning. Där skriver ordföranden att nya invånare inte kan "leva rätt" i gamla stan, att de nya invånarna inte "har ansvar och förståelse för det gamla"... ööhh? jahas, undrar vad vi nu igen gjort fel, förutom att vi inte på vintern förstod att skotta stans område på Fredsgatan (en till orsak att sälja bilen!! :) ). På följande sida vill dom sen värva nya medlemmar till föreningen.. hmmm... man känner sig ju inte direkt välkommen här inte..

Marathon

4.17.41 stannade klockan på när jag SPURTADE i mål på Stockholms stadion :) Nytt rekord, med 24 min förbättring, jeei :) Det var igen en intressant och spännande tur, med en massa små demoner att övervinna inom sig själv. Att fortsätta trots smärta i benen och utmattning, det bygger säkert karaktär..hehe :)

Evenemanget är verkligen fantastiskt, folk som hurrar längs med hela vägen, att springa med 20 000 andra "dårar" och utbyta några ord på vägen med andra, det ger en viss samhörgihets känsla. Träffade på vägen en gubbe som jag kände igen från tidigare år, han hade en lite speciell klädsel, därför kände jag igen honom. Så vi växla några ord, han påstod att han mindes mig också, men jag tror nog att han bara sa det :)

Nu är benen sjuka och hjärnan känns som "mossa". Intressant hur ens tankeverksamhet är kopplat till den fysiska kroppen!

Hade intressant resa till Stockholm. Vårt flyg på fredagkväll blev inhiberat och det såg ut som om det inte skulle bli nåt Stockholm alls för vår del, alla flyg var nämligen fullbokade. Men så kom min kära man på att kolla om vi kunde åka från Åbo, och där fanns det plats. Hade 2 h på oss att ta oss dit och på planet, hann som tur. Funderade då på hur man antar att allt skall gå enligt planerna, hur man planerar det så tight att större förseningar rubbar ens "liv" totalt :) Borde kanske planera med lite större marginal och på såvis ha det lite mindre stressigt.

Nu skall jag njuta av att vara hemma några veckor, har varit lite mycket flyg och fläng på siståne. Frågade Ida vad vi skall göra på lediga torsdagen, och hon hade ett perfekt svar "vi ska sova länge o bara slappa" :)

Tanzania

Några dagar i Mwanza, Tanzania väckte en massa tankar i mig. Jag har haft det rätt klart att vi har det bättre hos oss, att vår ”levnadsstandard” är klart högre än deras. Men nu har jag börjat fundera på vad som riktigt definerar ”levnadssstandard” och framförallt att vara lycklig.

Vi träffade där lokala stadsplanerare och andra tjänstemän. Det var mycket intressant att höra hur land där planeras, och framförallt inte planeras. 75% av människorna bor på oplanerade områden, i mer eller mindre slumområden. Det är mycket vanligt att folk har elektricitet bara stundvis, eller inte alls, men det här är inget som tycks bekymra dom så värst mycket. Vatten är det också lite si-och så med, och avlopp finns bara utbyggt på vissa områden.

Skall inte nu gå så mycket in på detaljer om byggande och enerigsystem där, det sparar jag till jobb-raporten :) . Sista dagen åkte vi runt och tittade på olika områden som dom skall utveckla till nya bostadsområden. Första området var nu ett slumområde. Det skall byggas om till ett “bostadsområde för medelinkomsttagare”. Åtminståne jag associerar slumområden starkt med något mycket negativt och folk som har det dåligt. I det här området hade folk själva byggt sina hus, de hade endast på vissa ställen el och vatten. Däremot fanns det en liten butik som sålde mobiltelefoner, och det hade också så gott som alla, flera stycken dessutom. Alla mänskor jag såg var glada, de skrattade och pratade glatt med varandra, skötte i lugn takt sina sysslor. Barnen hjälpte till med sysslorna och sprang glatt omkring här o där. Det berättades åt oss att de flesta har jobb och jobbar i centrum, som är på gångavstånd därifrån. Här betyder gångavstånd mera än våra 500m. 2-3 km är helt normalt att gå till jobbet. Och ingen klagar, det är fullständigt normalt. Kan ju passa på att påpeka att folk såg friska och välmående ut, mycket få överviktiga såg jag.

Vid ett annat områden såg vi skolbarn som gick hem från skolan. Vet inte hur lång väg de hade, men vi körde rätt långt längs med samma väg och ingen skola såg jag till, så de gick nog en bra bit. Och de skrattade och lekte medan de gick. Vi såg små barn som bar på olika grejer som de antagligen höll på att bära hem. Och så reagerade jag på att man såg mycket små barn (kanske 4-6 åringar) som rörde sig utan vuxna. Ingen nöd tycktes de gå på dom, störra barn var ofta med dem, de skötte om varandra ren från små.

Det är vanligt att man sköter sina släktingar om det behövs, nån kanske har sina syskons barn boende hos sig om det behövs. Föräldrarna sköter man ju naturligtvis om (våra värdar förstod inte alls vad vi menade när vi frågade om saken). Det är för dem en totalt främmande sak att leva ensam. När vi berättade att det i Finland finns allt fler mänskor som lever ensamma så kunde dom bara skratta! “Vadå ensamma?? Vad menar ni?” undrade dom.

Är rätt så övertygad om att vi alla borde leva där en tid för att lära oss ett och annat. Och faktum är också att deras ekologiska fotavtryck är en bråkdel av vårt, vilket i och för sig inte var så stor överaskning. Men att vår “levnadsstandard” är mycket högre än deras, det tycker jag att man kunde ifrågasätta. Åtminståne verkade dessa människor mycket lyckligare än folk man ser här på våra gator. “Lycka” är väl inte ett kriterie av levnadsstandard, men kanske det borde vara det?

Sätter upp bilder här bara jag hittar sladden för att tömma kameran :)

Mänskor utan bil köper inte möbler och vitvaror?

Läser idag på BBL Christel Liljeströms uttalanden om lanskapsplanen och framförallt om de stora köpcentrens vara eller icke vara. Så säger hon att "då man köper möbler eller vitvaror gör man det JU ändå med bil", så därför kan dom lika bra vara placrade ute på en åker". (dt här var inte direkt citat!).

Så alla i samhället har då alltså bil? Hur är det med vår åldrande befolkning t.ex, äldre har faktiskt inte alltid bil! Och så finns det den växande skaran yngre som inte vill ha bil! Men dessa människogrupper köper då inte vitvaror eller möbler? Det finns ju faktiskt hemtransport som man kan använda sig av när man köper skrymmande föremål som man inte får med sig på cykeln/bussen/under armen. Och skulle fler använda sig av den servicen skulle den säkert vara mer utvecklad och billigare.

Då jag var liten fanns det möbelaffärer i centrum. Man kunde också köpa kylskåp och tvättmaskin i centrum. Men idag är det då omöjligt?

I Freiburg, i Tyskland, finns alla butiker centralt, också möbel och vitvarubutiker. Och det är en stad med 200 000 invånare. Där gjorde man på 80-talet beslutet att avvika från trenden som ledde till stora marketar långt ifrån männsikorna. Idag är det en levande stad med servicen tillgänlig också för de som inte har bil. Skulle dethär faktiskt vara omöjligt hos oss?

Vår samhällsplanering skulle nu behöva en radikal omställning i tankesättet, inte bara små små stäg åt rätt håll. Här lyfter jag på hatten åt Vapaavuori som faktiskt haft mod att göra stora och bra beslut!

Nu måste jag besluta vilken färg vi skall ha på våra lister i köket! Grönt eller vitt?